Det är konstigt hur ett hjärta kan kännas så tungt. Det känns verkligen som att det väger så mycket mer än för några dagar sedan. Jag vill inte att det här ska bli ett ledsamt inlägg om hjärtesorg osv, men jag vill skriva något och det här är det enda som finns i mitt huvud nu. Förresten är det ingen hjärtesorg heller, det känns bara som att jag simmat motströms ganska länge nu. Jag börjar bli trött i armarna. Eller kanske mer som att jag simmat intervaller. Jaja, ni fattar grejen.
Jag jobbade åtta timmar idag. Tjänade mellan 100 och 200 kronor. Jag tänker inte ens försöka beskriva hur det känns. Inte heller ska jag beskriva hur det känns när någon som tittar på ett av alla halsband på bordet mellan oss tittar på mig som att jag vore en skabbräv och fort går därifrån när jag säger "Hejhej!" i glad ton. "Det kostar ingenting att heja tillbaka", känner jag för att säga då, dock inte i lika glad ton. Men det skulle jag aldrig våga.
<3.
SvaraRadera