So I could stay the tallest man in your eyes babe

Man ska hinna sova, äta, kramas, dansa, lyssna på musik man älskar, vara med människor man älskar, få bra betyg. Andas. Allt det här ska man hinna med, men ibland känns det bara som att livet är för kort. Dagarna är för korta. För allt får inte plats. Allt går inte ihop

You're a godsend, do you want a boyfriend?

Jag har suttit vid datorn hela morgoen gjort en spellista och lyssnat på The Vaccines – If You Wanna. Jag är förkyld, så tyska i tre timmar kändes inte som någon hit. Nu ska jag ta bussen till skolan och äta krämig laxpasta. Tjarå!

Grattis!

Idag fyller två av mina fina vänner arton år. Grattis finisar!

'FAVORITER'

På min externa hårdisk finns det en mapp under namnet 'FAVORITER'. Där finns massor med bilder, gamla som nya, som jag av någon anledning har tyckt förtjänar att ligga i den mappen. Så jag tänkte att någon gång ibland, när jag inte har något bättre att skriva om, kan jag lägga upp en bild och skriva varför jag gillar den. Det är alltså favoriterna av mina egna bilder, det är inte så att jag bara valt ut kort som jag har tagit för att jag tycker att dom är bättre än alla andras haha!

Här är den första. Och det är nog min absoluta favorit av alla bilder i den mappen. Den är från konserten den tolfte februari. Allt var bara så himla fint, även fast han missade några av mina favoritlåtar och spelade några som jag inte tycker något speciellt om. Och så lyckades min lilla skrotkamera fånga allt det där på en enda liten bild. Lite så känns det när jag tittar på den här bilden. Det är så mycket Håkan och det är så mycket kärlek.

Tack Ultimate Party Girl för att du just gjorde min kväll

Vilken jävla stjärna, Ultimate Party Girl.

You're alright but I'm here darling to enjoy the party

För några helger sen var jag på middag hos Sjöberg med massa trevliga människor. Fläskfilen smakade prima och roligt hade jag! Jag gillar att ganska oplanerade kvällar kan bli väldigt bra i slutändan.

Takes me a day to remember a day

Imorse när jag precis skulle gå till skolan fick jag migrän. Jag hatar migrän. Så jag sjukanmälde mig och la mig i min säng och lyssnade på The National och vädret utanför mitt fönster. Somnade lite då och då och tre timmar senare mådde jag mycket bättre. Men jag kände inte riktigt för att gå på skolan, även om jag skulle behöva, så jag stannar hemma hela dagen. Skriver klar bokpresentation, gör tyskan, lyssnar ännu mer på The National.

Nu ska jag äta min gigantiska taco och dricka upp min kopp te.

En sån där kväll som verkligen behövdes

Jag tänkte bara säga att jag har haft en helt sjukt bra kväll på studion. Det är inte så ofta som det känns riktigt kul att spendera 4,5 timmar av tisdagen som alltid är så lång i en danssal, men ikväll var det helt underbart. Om exakt tre veckor är det Vårshow och jag längtar så himla mycket. Jag längtar inte bara efter att stå på scen utan efter allt det där runt omkring. Som att åka till teatern någon (flera) timmar tidigare än vad man behöver och göra sig i ordning i lugn och ro. Ne nu ljög jag, det lyckas alltid blir stressigt på slutet, men det beror nog bara på att man har så många av sina favoriter runt sig som man kan fördriva tiden med.

Nu ska jag avsluta den här kvällen med att titta på filmerna från Street Star Dance School Challenge. Pricken över i.

En söndagspromenad med söndagsplugg

Det blev söndag. Jag trodde inte att det skulle bli en sån där söndag som man njuter av, en sån där söndag när man inte har något man måste göra. Men det blev nog det i alla fall. Jag hade hundra saker att göra kändes det som. Jag gjorde ungefär fem saker av de där hundra, men det är inte ens något jag tänker ångra i efterhand. I alla fall inte idag.

När jag kom hem från träningen tog jag mig en promenad till Frida. Vi gjorde historian och det tog en och en halv timme längre än vad jag hade räknat med. När jag var påväg hem ringde jag Joel (läskiga svängen är inte rolig att gå i själv när det är mörkt) och en halvtimma senare hämtade han mig och så åkte vi hem till han. Vi såg månen också. Superstor och superfin var den, supermånen.

När jag kom till Joel skulle vi egentligen plugga. Egentligen. Men det blev inte så. Men det gör inte så mycket för jag hade en väldigt mysig och bra söndag.

Såhär såg min lördagskväll ut

Jag hade planerat att sitta ensam hemma och plugga och få massor gjort men jag jag bytte ut en liten (stor) del av pluggningen till pojkvän och massor med tacos istället. Och lika glad var jag för det. Också såg jag AFV för första gången på hundra år (nya avsnitt till och med!!) och jag insåg att jag hade glömt hur mycket jag älskar det. Och hur mycket jag hatar Tom Bergeron och hans kommentarer. Jag drack Dr. Pepper också. Och åt popcorn. Och kollade på en rolig film. Och så lyckades jag faktiskt plugga lite också!

And you'd better hold on tight

Jag skrev just ett mail till Clara. Hoppades ju på att hon skulle vara inloggad nu när jag är hemma hela dagen, men så tur hade jag inte. Jag saknar henne. Så himla mycket. Så mycket att det tåras i ögonen när jag tänker på det. Hon är bland de finaste människor jag någonsin träffat. En sån där människa som ser det positiva i saker, aldrig krånglar till saker i önödan, som har fina klänningar på vardagar och som kan säga småsaker som gör en så glad. Som att man är extra fin just idag eller säga grattis till någon på skolan som inte alls förväntar sig ett grattis.
Och nu bor hon i Australien, min ganska korta, fina vän med lockigt livfullt hår. Hon bor nu i Australien och lever livet och här sitter jag med svullet ansikte och önskar att jag var där med henne, för en stund i alla fall.

Saknar dig Claris-Underbaris <3
(Hussemusse hälsar. Såklart)

I'm a swollen crawfish

Såhär ser jag ut idag. För en timma sen såg jag ut som en svullen kräfta men nu har det gått ner lite. Det kliar och svider überalles men mitt swollen face verkade inte vilja fastna på bild riktigt. Gud tycker väl att jag inte förtjänar någon sympati från någon kanske. Jag hoppas på att få ett dunderpiller så att jag kan få en normalfärgad, icke-svullen, klifri helg.

Det var väl allt.

/ The Swollen Crawfish

Oh so international

Jag kom på att jag varken lagt ut bilder eller skrivit något om i-festen. Jag var tysk ölflicka, jag hade väldigt roligt och här har ni bilderna (lägg märke till den sista, dom där två är ju galet snygga):

I wish upon a falling star

Det är torsdag idag. Jag börjar 25 i 12 och njuter just nu av en väldigt skön sovmorgon. Jag har precis klippt färdigt mitt nummer till Vårshowen (20 kilo lyftes från mina axlar) och jag lyssnar på Euphoria, Take My Hand, som är en väldigt bra låt. Som pricken över i:et gjorde Frida just min morgon med det här klippet. Helt underbart, haha! Juste, jag har bara två lektioner idag också. Och det är nästan vår nu. Solen skiner och det är bara några få minusgrader här i kallhålet Lugnvik. Jag skulle vilja såga att det är vår. Vår påriktigt. Men jag vågar inte riktigt, för jag har en känsla av att det snart kommer bli sådär kallt i en period igen och då skulle jag bli så besviken om jag intalat mig själv att det är vår, påriktigt. Så det får vara 'nästan vår' än så länge för mig del, men det räcker bra det med.

A Sunday Smile

I söndags klev jag upp 10.00, gjorde massäck och packade ryggsäcken. Dagens outfit var underställ och förliten (men väldigt skön!) fleece. Jag skulle nämligen åka långfärdsskridskor med Joel. Vi åkte faktiskt hela fjorton kilometer! Och riktigt skönt var det, i alla fall tills vi satt oss ner och drack Joels varma choklad och åt mina ostmackor. Efter det, på hemvägen, sved det lite i rumpan och låren hela tiden. Det är nog jobbigare än man tror att ta sig en tur på isen en fin dag. Min fina dag avslutades med Harry Potter och Halvblodsprinsen i sängen. Bra avslutning på ett bra lov.

Jag var uppe på taket och såg ner på alla människor

Det är måndag och måndag betyder skola. Jag har så mycket att göra att jag inte riktigt vet hur jag ska lösa det. Men jag har lyckats sova mer än åtta timmar inatt (jag har lovat mig själv att sova minst åtta timmar varje natt) så det blir nog en genomlidlig skoldag i alla fall. Just nu sitter jag och lyssnar på Parken – Låt Mig Få Följa Dig Ner, det är en sån där låt som lyckas göra mig glad även fast den är sorgsen. Så hittills är den här måndagen bra. Ska bara se till att hitta min kalender, den är nämligen spårlöst försvunnen. Får lite ont i magen när jag tänker på det. Hur ska jag nu klara mig? Där finns ju hela mitt liv ju. Och tänk om någon hittar den och läser den.. Nej usch. Hoppas hoppas hoppas att den ligger och vilar i skåpet när jag kommer till skolan.

Helplessness Blues

Det blev ingen städning.. Jag fastnade här istället. Ingen house blev det heller. Det blev Fleet Foxes. Men det funkar ju minst lika bra tycker jag.

Och så älskar jag omslaget på deras senaste singel. Mums

Cause all you do is hope. You're all fucking hopeless

Här sitter jag vid datorn i mörkret på mitt rum och gör ingenting. Om ungefär en timma kommer Frida, vi ska baka en minikladdkaka och mysa. Det är i alla fall vad jag planerat, hoppas att hon går med på det.
Tillsdess kanske jag ska göra någon nytta. Eller så sitter jag kvar här vid datorn och lyssnar på house helt enkelt.  Jag älskar house, av den enkla anledningen att det finns så mycket house som är så jävla bra. Fast jag kan ju njuta av house samtidigt som jag gör någon nytta i och för sig. Kanske ska ta och städa rummet lite. Joel påpekade idag att jag har det väldigt dammigt.. Ja, det blir nog lite kvalitetstid med dammsugaren i alla fall. Ja, så blir det.

Wilderness for miles, eyes so mild and wise

Tillbaka efter en mysig helg i Huså. Jag har åkt skoter till ett vindskydd med den finaste utsikt jag någonsin sett. Jag har gjort två försök till att skatea med Joel men insett att jag är helt värdelös (och att jag har det sämsta tålamodet i världshistorien, tycker lite synd om Joel när jag tänker på hur arg jag blev hela tiden). Jag har ramlat med längdskidor i en slalombacke och slagit bakhuvudet (aj). Jag har ramlat med längdskidor i spåret och gjort illa knät (ännu mer aj..). Jag har gått på kvällspromenader och pratat om allt och ingenting. Jag har förlorat i Vändtia och vunnit i Banka bäver. Jag har ätit massor av godis. Också har jag dansat med Ossian. 

Det har varit en bra helg helt enkelt. Och det känns skönt att faktiskt göra något på lovet. Jag har längtat lite efter att friluftsa.

Kolla vilken snuttis

Åh snutti pruppi! Klickaklickaklicka

http://www.expressen.se/husdjur/1.2023949/svinblott-inget-for-minigrisen

We can cross rivers with our will

Vem var jag för ett år sen? Jag kom att tänka på det nu. Ett år känns ofta som en kort tid. Man tror att det ska ta så lång tid men plötsligt så har ett år gått. Det känns som att det är en evighet tills trean är slut men jag påminns lite då och då att det inte är så länge, när någon påpekar att 'Nu är det inte långt kvar till studenten!'.


För ett år sen gick jag i ettan. Gjorde uppgifter och pluggade till prov som andra pluggar till idag. Jag kände mig ganska ofta tom, var i desperat behov av förändring av något slag men hade ingen aning vad som jag ville förändra. Eller där ljög jag nog. Jag visste saker jag ville förändra, men ibland kan ju allt bara kännas så orimligt.

Den där tomheten är det nog många som haft, av olika slag alltså. Den är så jobbig att man inte riktigt vet vart man ska ta vägen. Jag är inte tom längre. Jag längtar inte efter något annat än det jag har. För nu har jag någon jag bryr mig väldigt mycket om, som bryr sig om mig, som får mig att känna mig speciell. Och han är så fin. Han är finare än någon annan.

En kväll för någon vecka sen satt jag och pluggade matte och han läste 'Mörkrets hjärta' i min säng. Han satte sig med mig en stund, och när han gick därifrån hittade jag 'Coddis + Nörs = Sant' i matteboken. Coddis är Joel och Nörs är jag. Jag fnissade lite och då sa han att det är den enda matten jag behöver kunna. Han gör mig så glad. Och jag är så glad att jag har honom.

Jag älskar dig Coddis!