Someday we'll be kings and queens

I fredags när jag var ledig packade jag, Johanna, Frida och Vanja in oss i Johannas bil för att hälsa på saknade Karin i Kälarne. Någon timme samt en fågel senare var vi framme, och oj vilken bra dag det blev! Vi blev bjudna på trerätters, badade, skrattade till gamla minnen och tog ikapp de senaste månaderna. På senaste tiden har jag insett att det är så himla viktigt att ta vara på sina vänner. Helt plötsligt har alla börjat flytta och när jag räknar upp hur många nära vänner som finnas kvar om bara någon vecka så behövs bara en hand. Det känns så konstigt. Jag är ju den som har längtat bort allra mest och här sitter jag kvar i lilla Östersund. Snart arbetslös och kompislös. Nej, riktigt så hemskt är det inte. Men jag börjar bli rädd för att jag snart ska växa fast här.