Jag var uppe på taket och såg ner på alla människor

Det är måndag och måndag betyder skola. Jag har så mycket att göra att jag inte riktigt vet hur jag ska lösa det. Men jag har lyckats sova mer än åtta timmar inatt (jag har lovat mig själv att sova minst åtta timmar varje natt) så det blir nog en genomlidlig skoldag i alla fall. Just nu sitter jag och lyssnar på Parken – Låt Mig Få Följa Dig Ner, det är en sån där låt som lyckas göra mig glad även fast den är sorgsen. Så hittills är den här måndagen bra. Ska bara se till att hitta min kalender, den är nämligen spårlöst försvunnen. Får lite ont i magen när jag tänker på det. Hur ska jag nu klara mig? Där finns ju hela mitt liv ju. Och tänk om någon hittar den och läser den.. Nej usch. Hoppas hoppas hoppas att den ligger och vilar i skåpet när jag kommer till skolan.